| Hemma hos Oden | ||||||||||||||||||||||||
| Welcome! | ||||||||||||||||||||||||
|
|
Welcome! Denna sidan �r till f�r alla er som tror p� de fornnordiska gudarna. Jag ska ber�tta lite om dem s� om ni tycker att detta �r intressant s� kan ni v�l spana runt lite... | |||||||||||||||||||||||
| Lite kort om asatru | ||||||||||||||||||||||||
|
|
Ordet Asatru, eller �satr�, �r isl�ndskt och betyder helt enkelt asatro. Det �r en modern rekonstruktion av den gamla asatron. Religionen kallas ocks� Forn Si�r, Fornsed, Nordisk sed, eller Hednisk sed. Asatron t�ckte hela norra Europa under sin storhetstid. Sverige styrdes l�ngst av en hednisk kung, �nda till �r 1085. Idag blir en �satr�ar ofta misst�nkt f�r att vara nazist, men s� �r det inte. Inom asatru finns ingen rasdiskrimination eller elitism �verhuvudtaget. "F�rsamlingarna" kallas godeord, eller p� engelska kindreds. Vad en �satr�ar tror p� �satr� �r en polyteistisk religion, och det finns tre slags gudomligheter. Till dessa r�knas: Aesir/Asar, klanens gudar som representerar kunglighet, ordning, list och hantverk etc. Ordet as kommer fr�n sanskritens "asu": livskraft eller livsande. Vanir/Vaner, representerar jordens fruktbarhet och naturkrafterna. De associeras till klanen, men �r inte en del av den. Frej, Freja och Njor� �r vaner. Jotnar/J�ttar; de �r faktiskt gudar, men representerar kaos och f�rst�relse. J�ttarna ligger st�ndigt i fejd med asarna. Vi m�nniskor bor i Midg�rd, asarna bor i Asg�rd och j�ttarna bor i Utg�rd, i Jotunheim. Asg�rd och Hel, d�dsriket, �r f�rbundna genom bron Bifrost ("Den darrande v�gen"), som f�r oss syns som regnb�gen. Man v�rdar ocks� Landv�ttir, lokala andar och v�ttar, och D�sir, kvinnliga gudomliga varelser som har hand om �rstidernas v�xlingar. Den manliga motsvarigheten kallas �lfar och bland dem finns Uppregin, som sk�ter kosmiska funktioner, som dag, natt och skymning. | |||||||||||||||||||||||
| Fornnordiska gudar mm. | ||||||||||||||||||||||||
|
| N�gra specifika gudar �r: - Oden (Odhinn, Odin, Wotan). Den Vise Allfadern, som offrade sitt ena �ga f�r att f� dricka ur Vishetens k�lla, och som h�ngde i v�rldstr�det Yggdrasil i nio n�tter f�r att l�ra sig magins och runornas hemlighet. Tillsammans med sina br�der Vile och Ve skapade han v�rlden av en j�tte de dr�pt. Oden har tv� korpar till sin hj�lp; Hugin (Girighet) och Munin (Minne). De flyger till honom med nyheter om vad som h�nt i v�rlden. De som d�tt i strid kommer till Odens arm� (enh�rjarna) i v�ntan p� slaget mot j�ttarna. De �var sig st�ndigt i vapenbruk p� den n�rliggande Idavallen. Oden �r gift med Frigg, bor i tornet Lidskjalf i borgen Valhall. Veckodagen onsdag har f�tt sitt namn efter Oden. - Tor. �skguden. Han �ger den magiska hammaren Mjolnir (Mj�lner), som �r den vanligaste symbolen f�r �satr�, och det �r hans vagn som ger upphov till �skan n�r den far fram �ver himlen. Tor �r gift med den alvbesl�ktade Siv och de har s�nerna Mange och Mode. De bor i tr�slottet Bilskirnir i landet Trundvang. Tor har givit namn �t veckodagen torsdag. - Frej, �ven kallad Ing. Julens gud (f�dd p� Vintersolst�ndet), �ven fruktbarhetens, v�lst�ndets och fridens gud. Gift med j�ttekvinnan Gerd, �gare till skeppet Skidbladner som alltid har medvind och kan vecklas ihop som en duk. Son till Njor� och Skadi, bror till Freja. - Njor�, sj�- och v�derguden, vanernas ledare. Bor i borgen Noatun vid havsstranden, gift med Skadi �ven om de inte bor tillsammans. - Heimdal, �ven kallad R�g. Han kan se hundra dagsresor �t alla h�ll, h�ra gr�set v�xa, och han �r son till nio systrar. Han bor i borgen Himinbjorg, och vaktar Bifrost mellan Midg�rd och Asg�rd. Heimdal har ansvaret f�r Gjallarhornet, som h�rs i alla de Nio V�rldarna, i vilket han ska st�ta n�r j�ttarna anfaller Asg�rd. handen n�r asarna skulle kedja Fenrisulven. - Balder, den gode, bor i borgen Breidablick och �r den mildaste och r�ttvisaste av asarna. Ljusets och v�xtlighetens gud, inget utom misteln kan skada honom. Loke lurar H�der att skjuta en pil med ett skaft av mistel, och har p� s� s�tt ihj�l Balder. - Forsete, Balders och Nannas �verlevande son. R�ttvisans gud, bor i den himmelska borgen Glitner. - Loke, den l�mske, �r av j�ttesl�kt, men har lyckats hamna med asarna p� n�got vis. Reser ofta med Tor. Gift med Sigyn, de har sonen Nare. Loke �r dessutom far till en m�ngd o�ktingar med olika varelser. Fenrisulven, Midg�rdsormen och Sleipner, Odens �ttabenta h�st, �r alla Lokes barn. "En religion utan gudinnor �r halvv�gs till ateism": - Freja. K�rlekens, sk�nhetens och sexualitetens gudinna. Hon anf�r valkyriorna, som samlar in enh�rjarna �t Oden efter slagen, och hon tar ocks� h�lften av de dr�pta till sig. �ker i en vagn dragen av katter, och b�r v�rldens vackraste smycke, Brisingasmycket. Bor i borgen Folkvang, gift med den tappre Hermod, en av Odens br�der. Syster till Frej, dotter till Njor� och Skadi. - Frigg. Odens hustru, som delar hans ledarskap och �r den enda andra gudomen som till�ts sitta i Odens tron och se alla de Nio V�rldarna. Tillsammans har de s�nerna Tor, Balder, Brage och H�der. Frigg �r skyddshelgon f�r hush�ll och gifta kvinnor, och hon har givit namn �t veckodagen fredag. - Skadi. En gudinna som lever ensam i isiga �demarker och representerar starkt oberoende. Hon �r ocks� skyddshelgon f�r jakt och skid�kning. Mor till Frej och Freja. Skottland och Skandinavien uppkallades efter henne, och de engelska orden shadow, skulduggery och shade �r h�rledda ur hennes namn. - Hel. Lokes dotter med en j�ttinna. Hon har tilldelats d�dsriket med samma namn av Oden. I d�dsriket finns skeppet Naglfar, byggt av de d�das naglar, som ska kasta loss och segla mot Asg�rd vid Ragnar�k, med j�tten Rym som rorsman och Hel som kapten. Magi Magi accepteras och anv�nds inom �satr�. Dock �r den inte s� central som inom exempelvis wicca. Man m�ste inte syssla med magi om man �r en �satr�ar, utan det �r vanligt att speciella gillen har hand om magiska riter, runmagi och liknande. Runmagi �r som sagt en viktig del inom magin, men runor anv�nds och anv�ndes ju ocks� som "vanligt" skriftspr�k. Runalfabetet kallas futhark, efter de f�rsta bokst�verna (Fehu, Uruz, THurisaz, Ansuz, Reid och Kenaz). Enligt t.ex. Sigurd Agrell var det dock uruzrunan som kom f�rst. Agrell menar att fehu-runan inte bara symboliserar boskap utan �ven pengar. Uruz representerar urkraften, livets ursprung, och Fehu representerar denna kraft domesticerad. Det finns flera runalfabet, de tre vanligaste �r den germanska med 24 tecken, den anglosaxiska med 30 tecken, och den nordiska med 16 tecken. �rets h�gtider De tre viktigaste h�gtiderna �r Yule, Ostara (vid p�sk) och Midsommar, d� blotar man f�r att �ra asarna, vanerna, hj�ltar och f�rf�der. Andra helger �r Valborg, Lammas (ljush�gtid i februari, antagligen ungef�r samtidigt som kristendomens Kyndelsm�ss), Sk�rdetid och Einherjar (d� man firar de som d�tt i strid, sammanfaller med Veteran's Day i USA, 2:a m�ndagen i november).
|
Favourite links
|
|
| ||||||||||||||||||||
|
This page has been visited
|